Author:
Boström Lena,Elvstrand Helene,Orwehag Monica
Abstract
Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska rektorers uppfattningar om didaktikbegreppets innebörd i fritidshemmet. En tidigare studie har visat särskiljande uppfattningar hos rektorer i relation till andra aktörer inom fritidshemmet, varför behovet av en fördjupad studie av rektorers uppfattningar är relevant. Det empiriska materialet består av en webenkät besvarad av 51 rektorer omfattande öppna och slutna svarsalternativ. Det har analyserats med inferentiell och deskriptiv statistik samt innehållsanalys. Studien synliggör uppfattningar rektorer har om innehållet i begreppet didaktik i fritidshem. Rektorer anser sig generellt sett ha goda kunskaper om begreppet, men deras beskrivningar av begreppet är relativt knapphändiga. Inga tydliga samband föreligger mellan rektorernas svar och deras ålder eller år inom yrket. Vidare visar resultatet få skillnader mellan dem som anser sig ha goda kunskaper inom fältet och dem som anser sig ha mindre kunskaper. Den kvalitativa analysen av svaren genererade några olika teman om didaktik och undervisning med viss anknytning till didaktisk teoribildning. Slutsatsen är dock att rektorerna inte beskriver begreppet didaktik ingående eller mångfacetterat, men att det i viss mån sammanlänkas med undervisning, särskilt i skolmiljön. Gällande undervisningsbegreppet gör rektorerna mer explicita uttalanden, men dessa kan tolkas som tydligare länkade till rektorsrollen i grundskolan. Inga spår av didaktik i relation till fritidshemmets omsorgsperspektiv kan skönjas. Ska rektorer leda verksamheten i fritidshemmet på ett framgångsrikt sätt krävs en samsyn mellan dem och personalen om hur uppdragen ska förstås och genomföras. Där spelar didaktiken en avgörande roll. Av detta skäl ser vi behovet av intensifierad forskning på fältet som stort.
Reference52 articles.
1. Ackesjö, H. (2021). (Hur) Bidrar mer bedömning till ökat lärande? Barn, 1, 83-90. https://doi.org/10.5324/barn.v39i1.3838
2. Ackesjö, H., & Persson, S. (2019). The schoolarization of the preschool class - policy discourses and educational restructuring in Sweden, Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 5(2), 127-136. https://doi.org/10.1080/20020317.2019.1642082
3. Ackesjö, H., Lindqvist, P., & Nordänger, U. K. (2019). "Betwixt and Between": Leisure-time Teachers and the Construction of Professional Identities, Scandinavian Journal of Educational Research, 63(6), 884-898, https://doi.org/10.1080/00313831.2018.1466356
4. Adolfsson, CH. & Håkansson, J. (2021). Local education authority's quality management within a coupled school system: Strategies, actions, and tensions. Journal of Educational Change, 1389-2843, 1573-1812, https://doi.org/10.1007/s10833-021-09414-6
5. Andersson, B. (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:603114/FULLTEXT02.pdf