Abstract
Syftet med studien är att beskriva en lärares spontana berättande och vilka didaktiska innebörder det kan ha. Spontant berättande beskrivs här som en improviserad didaktisk handling med begreppet pedagogisk takt – en lärares kvicka bedömning och spontana handlande, grundat på erfarenhet såväl som känsla, vid oförutsedda händelser i mötet med elever. Ur ett fenomenologiskt perspektiv med fokus på den levda kroppens betydelse analyseras en videoinspelning där en lärare berättar i helklass. I enlighet med kriterier för urval, tidigare analyser av muntligt berättande och för att vara följsam mot fenomenet i tid och rum valdes en lärares berättande ut för djupanalys. I den två minuter långa videosekvensen berättar en lärare, spontant, en anekdot för elever i årskurs sex inom ramen för ämnet teknik. Resultatet visar att lärarens berättande som endast inledningsvis relaterar till ämnet för undervisningen samtidigt har generella didaktiska innebörder då det visar sig som: återhållen undervisning, lyhördhetens oförutsägbarhet och en undervisningens risk.
Subject
General Earth and Planetary Sciences,General Environmental Science
Reference53 articles.
1. Aasebø, Turid S., Midtsundstad, Jorunn H., & Willbergh, Ilmi (2017). Teaching in the age of accountability: restrained by school culture?.Journal of curriculum studies, 49(3), 273-290. http://doi.org/10.1080/00220272.2015.1072249
2. Alexander, Robin (2001). Culture and pedagogy: International comparisons in primary education. Blackwell.
3. Doing narrative research;Andrews;Sage,2008
4. Bamberg, Michael, & Demuth, Carolin (2016). Narrative inquiry: An interview with Michael Bamberg. Europe's Journal of Psychology, 12(1), 14-28. http://doi.org/10.5964/ejop.v12i1.1128
5. Barkhuizen, Gary, Benson, Phil, & Chik, Alice (2014). Narrative inquiry in language teaching and learning research. Routledge.