Svenska kommuners samverkan om gymnasieskolan

Abstract

Gymnasieskolan är ett område i vilket mellankommunal samverkan har blivit vanligare under senare år. Starka förhoppningar knyts till att kommunerna, genom att samverka med varandra, ska kunna producera utbildningar mer effektivt och ändamålsenligt. Tidigare forskning har dock visat att mellankommunal samverkan är förknippad med betydande kostnader och risker, särskilt inom ett sådant område som gymnasieskolan. Där har kommunerna nämligen starka incitament att, samtidigt som man samverkar, konkurrera med varandra (om elever och invånare). Syftet med den här studien är att fördjupa kunskapen om dessa frågor genom att analysera ledande kommunala tjänstemäns syn på drivkrafter, förutsättningar och hinder för mellankommunal samverkan om gymnasieskolan. Studien baseras på empiriska data från en enkätundersökning riktad till kommunala tjänstemän med ansvar för gymnasieskolan i kommunerna. Studien visar att kommunernas samverkan i hög utsträckning drivs av en vilja att bredda utbildningsutbudet. Studien visar också att samverkan försvåras av det som man upplever som krångliga samverkansprocesser och en ojämn fördelning av makt mellan kommunerna. Däremot verkar inte brist på tillit mellan deltagande kommuner, eller att man har dåliga erfarenheter av tidigare samarbeten, utgöra några stora hinder för samverkan. Slutligen visar studien att de större stadskommunerna upplevs som centrala noder för mellankommunal samverkan inom detta område.