Abstract
I denna studie undersöks hur skyddssökande som kom till Sverige 2014-2015 orienteras i en ny tillvaro och hur deras orientering och meningsskapande ändras över tid. Utifrån en longitudinell design där vi intervjuat deltagarna vid två tillfällen med några års mellanrum (2018 och 2022) analyserar vi med hjälp av Sara Ahmeds orienteringsbegrepp deltagarnas levda erfarenheter av handlingsutrymme och inkludering i Sverige. Analysen visar en tydlig orientering mot att vilja lära sig svenska och få ett arbete men att vägen dit är svårframkomlig och kantad av hinder. Språkinlärning och språkutbildning blir såväl något att organisera sitt hopp om en bättre framtid kring som något som skapar institutionella stopp. Deltagarnas erfarenheter understryker även betydelsen av studieförbundens inkluderande policy, som skapar tillgängliga sociala rum. Mot bakgrund av senare års repressiva migrationspolitik diskuteras hur den offentliga problembilden av “misslyckad integration” tenderar att osynliggöra människors ansträngningar och strategier i strävan efter inkludering och en bättre framtid.
Publisher
Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association