Ett pris man får betala?

Abstract

Från att ha varit en verksamhet som nästan helt dominerats av kvinnojourer drivs hälften av landets skyddade boenden i dag av privata företag. Socialtjänstens upphandlingar av skyddat boende i kombination med ökade krav på uppföljning har inneburit att synen på kvalitet har blivit allt viktigare. I den här artikeln undersöks hur lokalpolitiker och chefer inom socialtjänsten konstruerar kvalitet i socialtjänstens arbete med skyddat boende och på sådana boenden. Studien visar att kvalitet i socialtjänstens arbete kan handla om allt från evidens, kostnadseffektivitet och socialsekreterares specifika kompetens till säkerställande av att utsatta får stöd och hjälp att leva självständiga liv. Betydelsen av att följa socialtjänstens uppdrag och av att ha kompetent personal framhålls. En alltför ”omhändertagande” inställning hos socialtjänstens personal och personalen på skyddade boenden framställs som något problematiskt och oprofessionellt. Analysen visar att socialtjänstens arbete med kvalitet, upphandlingar och placeringar kan utgöra en svårhanterlig konfliktyta där logiker och praktiker typiska för marknad och välfärd ställs mot varandra.